Gott med ostbågar

Fint slott

Och intressant outfit;-)

Koncentrationssvårigheter

Titta vilket fint höstväder det är ute idag! Och igår var det också härligt och fint. Rätt länge sen man såg solen annars. Hoppas det håller i sig till helgen men tyvärr verkar det inte så.

Igår och förrgår var C i Köpenhamn så jag skulle kanske egentligen ha jobbat sent idag för att kompensera för tidiga dagar men har ingen lust alls. Klara koncentrationssvårigheter. Trött är jag också. Svårt att somna igår (trots trevlig kväll med vännen J, barnen tyckte det var mest deras besök men efter att de somnat sött fick vi mer tid att prata;-)) och så pep G några gånger och hade överfull blöja halv sju i morse.

Jag är i alla fall glad att jag sa att jag skulle hämta. Tog kort lunch också så istället för att följa med till Trankil (lyxigaste lunchmatsalen i Vreten) och äta god mat blev det kebebgryta med mycket tveksamt innehåll uppe i lunchmatsalen. Ingen höjdare och jag är ändå inte så petig av mig...

Ser fram emot godare middag hemma ikväll med familjen J-P. Köttfärssås eller lasagne (om vi hinner) med otvivelaktig kravköttfärs!

Varför har inte alla affärer tågbana?!

Traderabiten

Vann min första Tradera-auktion idag! Jag har aldrig varit inne där förut men igår fick jag ett ryck och det känns som man lätt skulle kunna bli fast. Finns ju så mycket och lite spännande är det ju allt också.

Det började med att jag haft svårt att hitta en vinterjacka till Gustaf. Velade och tyckte det var dyrt och svårt att bestämma och sen var det helt plötsligt för sent och alla jackor i Gustafs storlek (köper stl 86 vilket säkert kan vara lite stort i PoP men mindre känns för tajt. Storlek 74 är det på den han har nu som lämnar halva handleden bar...) var slut på både PoP (kanske kommer in fler iof, men dyrt!) och Lindex (Fix) som var de som kändes bäst. Nu kommer förhoppningsvis en brun täckjacka och byxor från PoP på posten snart! Helt ok pris om det förhoppningsvis är i bra skick som det stod i annonsen...

Har lagt bud på ett par vinterstövlar från Kavat stl 27 också som var använda två gånger bara. Såg väldigt fina ut och Filippa behöver verkligen vinterskor. Får se på söndag förmiddag hur det går:-)

Avtal klart!

Efter några veckors diskuterande var Christian i kväll och skrev avtal med Erik Olsson som gör att vi blir skadefria i lägenhetsaffären. Så fantastiskt skönt! Christian har varit så duktig och vår advokatvän har varit en ovärderlig hjälp (en av flera i hela en här processen!). Vi är så tacksamma.

Sen är ju frågan hur man egenligen kan värdera all tid, energi, oro och stress? Omöjligt att säga men vi är ändå väldigt glada för att Erik Olsson nu tar sitt ansvar och hjälper oss i den här situationen fullt ut.

Varje dag sen DN skrev om vår lägenhetsaffär har jag fått frågan "hur går det med lägenheten"? Och jag har svarat att vi väntar på huvudförhandling i målet mot säljaren som kommer upp i Tingsrätten den 11 november. Då räknar vi med att få "bättre rätt till lägenheten", dvs en dom som säger att vårt avtal är giltigt och vi har rätt till lägenheten. Sen dröjer det antagligen tre veckor tills domen vinner laga kraft och vi kan få tillträde till den och börja renovera.

Jag är otålig! Vill börja fixa och inreda nu!

Avtalet med Erik Olsson hjälper oss bla att lösa panten men har egentligen inte varit en del i att få själva lägenheten. En del frågar om vi tänker strunta i den om vi får tillbaka handpenningen men det tänker vi inte. Blir svårt att hitta något motsvarande i samma område, nära förskolan. Och att få tillgång till lägenheten har hela tiden varit vårt huvudsakliga mål. Sen är vi självklart väldigt glada att vi inte behöver skjuta till mer pengar än vi köpt den för för att få den;-) Ett halvår efter det egentliga tillträdet.

Middagsbad

Bokstavligt talat. Middagen äts med fördel i badet tycker Gustaf. Lite för rastlös för att äta klart vid bordet.

Kan inte titta...

Har hyrt en film för en gångs skull, Män som hatar kvinnor, och jag kan inte titta just nu. Så himla hemskt. Har läst böckerna och tyckte de var jättebra, verkar vara en bra film också men att se vissa saker blir bara för mycket. Tur att jag vet att det kommer en bra hämnd. Men det finns nog ingen nog hemskt straff iofs. Usch.

Har annars haft en mysig dag. Sovmorgon (C's morgon startade lite tidigare...men han fick vila lite sen i stället), det här med vintertid har inte våra barn fattat riktigt än. Men i morgon hoppas jag att de är lite mer omställda. Gustaf har aldrig varit uppe så sent som han var igår. Var på middag (jättegott och trevligt) och han somnade inte i resesängen vi hade med. Hade så kul och var så glad och söt. Filippa och Ingrid hade riktigt mysigt också. Tänkte att de då kanske skulle sova lite längre idag men det funkar ju inte riktigt så. Jaja.

Sen var jag och shoppade lite på Lindex (jacka och overall till F och byxor till mig, blev så glad när första paret jag tog satt perfekt!) innan jag träffade Cissi med familj på kort fika. Alldeles för sällan vi ses men kul när vi väl gör det!

Sen supergod söndagslunch hos T & M. Och barnen lekte och hade så kul där med. Lyxigt.

Nu verkar det vara slut på otäckheterna. Skönt.

"Soppan är klar!"

Tur att det är nära hem...

Tårta med röd ros

Filippa vill ha biten med rosen;-) Innan fick vi mycket god traditionsenlig koreansk bulgogi.

Jag och tvätten

Gustaf sover och C och F är på bio. Nu ska jag vika de fyra maskiner tvätt jag och barnen fixat i förmiddags. Sen födelsedagsfirande hos Hanna och Christopher Trevligt!

Om prioriteringar och stress

På "Skriet från kärnfamiljen"-bloggen har de skrivit en del om prioriteringar vad gäller aktiviteter, jobb, boende osv och hur det påverkar ens stress. De skriver mycket bra tycker jag även om jag ibland inte håller med om precis allt eller känner igen mig i allt de skriver. Det är ju verkligen inte nödvändigt heller.

Rebecca skrev om stress tidigare i veckan och hur hon kan bli stressad av alla som verkar hinna med så mycket. Så kan jag känna också. Men sanningen är ju att de flesta inte gör allt utan prioriterar bort något som man själv kanske prioriterar, precis som hon också påpekar.

Det är så himla lätt att jämföra sig med andra och bara se allt de gör. Farligt farligt. Man ska aldrig jämföra sig med någon ju!

Jag gör nog inte riktigt samma prioriteringar som Rebecca som satsar mycket på jobbet och fritidsintressen men kände igen mig mer i Tinnis sista inlägg om stress. Hon skriver att de "har prioriterat bort huset och kostnaderna och tiden som det tog. Vi har (som det så populärt heter) down sizat. Vi har sålt, slängt och gett bort drösvis med saker. Och rensat och sorterat det vi har. Vi har betalat tillbaka på våra lån. Snart ryker nog bilen. Allt för att få tid och råd till att slacka mer. Till sovmornar, teaterbesök, frukost på fik, lite resor och kanske några intressen. Jag läser faktiskt poesi ibland (!). Och har några sköna stickprojekt on going. Jag jobbar fem minuter från dagis och skola, och tio minuter hemifrån. Ungefär samma för min man (på moppe)".

Hennes man undrar ibland "är det så smart det här att vi båda två låter karriären gå på sparlåga så länge?"

Jag låter ju också karriären gå lite på sparlåga skulle man kunna säga och jag tycker det känns som en bra prioritering. Känns skönt att inte förskolepersonalen träffar våra barn mer än vi själva gör (tillsammans i alla fall...). Men visst kan jag känna mig lite stressad ibland över att jag kanske borde röra på mig lite. Har jobbat på samma ställe i nio år nu! Trivs ju samtidigt bra, det är fritt och flexibelt och helt ok arbetsuppgifter med mycket eget ansvar.

Och det där med att inte ha så mycket prylar och därmed få mer tid stämmer bra tycker jag. Vi har ju på något sätt ofrivilligt down-sizat och faktiskt känner jag att vi har mer tid. Det är ingen inredning eller renovering som pockar på uppmärksamhet, färre prylar att hålla ordning på och mindre yta att städa. Allt man har tar tid och engergi, även om det så klart är värt det ibland!

Rebecca har skrivit ett intressant inlägg om barn och deras aktiviteter också (apropå en krönika av Linda Skugge) som jag skulle vilja kommentera men det får bli en annan gång.

Lite ångest

Sitter och försöker hitta passande kort till Gustafs familjebok för att pricka av lite på att göra listan. Men jag får mest ångest faktiskt.

Ångest för att det är så svårt att hitta de perfekta korten, ångest över att vi borde göra något med alla fina kort, ångest över att det är höst och snart vinter och mörker och inte härlig sommar som på korten, ångest över att jag är så rynkig på korten, ångest över att jag saknar vår gamla lägenhet som skymtar på korten, ångest över att det är minst fyra fina mössor som jag ser på korten som jag inte hittar, ångest över att gården på gamla förskolan som jag ser på korten var så bra, ångest över att jag har ångest...

Hur nu det här kan ge ångest...

Herregud vilken ångest det blev! Nu slutar jag och låter C ta över i stället, läser en bra bok och går sen och lägger mig. Man ska aldrig fundera på saker när man är trött. Men det är bra terapi att skriva om ångesten innan man går och lägger sig. Bara genom att skriva ner det får jag perspektiv och inser hur fånig jag är som har så mycket att vara tacksam och glad för. Fast liiite ångest har jag allt.

Hejdå soffpotatis!

Kvällens insats. Strök två skjortor till C också som en liten kärleksgåva:-) Och för att han var i telefon med en viss Erik och jag är väldigt tacksam för att jag slipper det. Vet inte ens om jag hade klarat av det, men kanske växer man med uppgiften?

Soffpotatis

När barnen har lagt sig närmar sig klockan ofta åtta och då blir jag en soffpotatis. Innan dess har vi oftast plockat ihop (och varit ganska aktiv får man väl säga!) så det är hyfsad ordning men allt annat som jag borde göra orkar jag helt enkelt inte. Så istället för att tvätta, stryka, lämna tillbaka internetshopping, fixa hjulet till dubbelvagnen eller motionera sitter jag i soffan och läser, tittar på TV eller sitter framför datorn. Eller sitter och skriver på något lägenhetsdokument på datorn tillsammans med C.... Känner igen oss en hel del i Sofies träffande beskrivning om datorberoende eller kanske rättare sagt datorkärlek, fast vi bara har en dator med internet just nu;-)

Men även fast jag sitter framför datorn är det flera datorgrejer som också ligger kvar på att göra listan; sälja dubbelvagnen och ligginsatserna, sälja Gustafs spjälsäng och tvätta madrassen till Filippas gamla som Gustaf ska få, göra familjebok till Gustaf att ha på förskolan (fy, dåligt samvete...), och ja, vad var det, inget mer eller? Kommer väl på det när jag ska sova. Jo, just det skriva polisanmälan mot "Säljaren" som polisen ringde i veckan och ville att vi skulle göra. Det blir kanske ikväll och herregud, det andra ska väl inte vara så svårt! Nu tar jag fram strykbrädan och så får det bli tvätt och fixande på lördag förmiddag.

Medan jag fixade i köket...

...lekte Gustaf och Filippa med en stor kartong där hennes nya säng låg. Hackade hål i den med en plastbanan och hade så kul att jag inte ville slita dem därifrån för att hjälpa till i köket. Vad jag inte visst var att det fanns frigolit i botten som de fått tag på och finfördelat över hela golvet och sen rullade sig i. Jättekul. Lyckades säga oj och inte alltför mycket mer förutom att nu får vi dammsuga.

"Jag trodde du och pappa skulle städa" konstaterade Filippa men sen dammsög hon hyfsat länge i alla fall och blev nog rätt medveten om konsekvenserna av sitt stök. Lite orättvist bara att Gustaf inte var tvungen att dammsuga lika mycket.

Känns som jag alltför ofta tar den lätta (på kort sikt...) vägen och städar själv. Borde bli bättre på det och lyckades hyfsat idag i ändå. Hyfsat.

Vad ska vi äta idag då?

Det kan man ju fråga sig. Bilden visar köket innan matlagning så jag ska nog röja lite först, hade glömt köpa maskindiskmedel och då kan det bli så här. Härligt att komma hem till;-) Men det går ju fort att fixa. Får bli rester till kvällsmat; pasta, gröna bönor, tomatsås och kalkonkorv.

Uppdatering: Det slog ju inte gårdagens goda middag hos S & S men var gott ändå. "Det här är min favoritmat mamma" var Filippas omdöme:-) Hon och G fick stanna hemma igår, tack Toffe och Hanna för barnvakten och tack för den mycket mysiga middagen!

Den stora lögnen?

"DN har inte kollat detaljerna. Muda skrev kontrakt den 30/3, sen startade en serie förhandlingar med tingsrätt inblandad. Säljaren satt i häkte och lägenheten på 125m2 har ett marknadsvärde på 7-8mkr som dom fick köpa för 5,1mkr. Storyn håller inte men det vill ju inte DN gå in på.

Den stora lögnen ?, 09:05, 20 oktober 2009."

Läste kommentaren ovan på gårdagens artikel i DN.se om ny fastighetsmäklarlag (som C förövrigt kommenterat redan) i morse och kan förstå att det är möjligt att tolka all lösryckt information så. Det är några viktiga punkter kommentatören missat dock, inte kollat detaljerna skulle man kunna säga;-).

Inte för att det har något alls med DN's artiklar artiklar att göra (som ju är vinklade mer mot mäklarens (icke)agerande) och det kan verka fånigt att kommentera just det negativa när de allra flesta är så stöttande, men jag har ändå lust att skriva om det.

För det första kan man väl inte säga att marknadsvärdet var 7-8 msek när vårt bud var det enda överhuvudtaget? Och då visades lägenheten ändå genom en stor välkänd mäklarfirma med ett flertal extralånga visningar. Det kom över 40 sällskap enligt mäklaren men ingen annan la ett bud. Möjligen fanns det ett till bud vid ett tillfälle på ett lägre belopp.

För det andra var det en mycket sämre marknad i våras och det var ju även på den marknaden vi sålde vår lägenhet. Vi fick förvisso bra betalt för vår lägenhet men den var också i ett helt annat skick än lägenheten vi köpte som ligger på nedre botten, har dålig planlösning, väldigt udda inredning och tapeter och en hög månadsavgift.

Att vi fick den för det priset vi fick var avgörande för att vi tyckte att vi hade råd att köpa den överhuvudtaget med tanke på hur mycket kostnader för renovering vi planerat för att få den fin och bra att bo i.

Sen kan ju mycket väl värdet på lägenheten ha gått upp nu när marknaden verkar ha vänt men det hjälper ju inte oss! Den ligger i ett av de dyraste områdena i stan (men jag tror ändå inte den är värd 7-8 msek med tanke på skicket, avgift mm) och när vi bytte förskola till det området var det för att få en smidig vardag. Nu vill vi absolut inte byta förskola igen, det räckte gott och väl med en gång, och det är omöjligt för oss att hitta motsvarande lägenhet i samma område. Hade vi inte hittat den här hade vi aldrig flyttat dit och självklart inte heller sålt vår egen lägenhet. Hade vi sålt vår lägenhet nu är jag övertygad om att vi fått mer för den också.

En del verkar tro att vi gick till media bara för att få "våra minuter i rampljuset" och det skulle verkligen inte kunna vara mer fel. Vi har gjort allt som står i vår makt för att lösa det här innan vi kontakade bla DN och det alternativet var det enda som återstod. Kan säga att jag så gärna skulle vilja vrida tillbaka tiden och ha allt ogjort, bo i vår mysiga lägenhet och ha sluppit all oro och stress som det här har innuburit ända sen början av sommaren.

Sen är det absolut inte synd om oss, vi kom in på lägenhetsmarknaden i bra tid, har lyckats köpa oattraktiva lägenheter som vi sett potentialen i och på det viset kunnat byta upp oss succesivt. Visst skulle vi ha kunnat betala lite mer för lägenheten. Men varför skulle vi behöva göra det är frågan?

Det sämsta med stan

Är nästan parkeringsmöjligheterna, eller avsaknaden av. Tidigare kunde vi alltid stå på Valhallavägen men nu är det ofta fullt även där. Mycket dålig tajming med städdag måndag 0-6 i närheten av oss. Det är just på helgen vi ofta använder bilen och då är det nästan alltid helt kört att hitta en laglig parkeringsplats när man kommer hem efter någon mysig utflykt på söndagen. Jaja, det är ju ett lyxproblem förstås, skönt att ha bilen trots allt!

Vinet flödar

och det är väldigt gott! Och trevligt.:-) Tack för barnvakten Peter.

Ponnyridning i Tessinparken

Jag gillar stan. Tänk att bara kunna gå ut och så är det massa mysiga aktiviteter nästan utanför dörren! Roligt. Gustaf var väldigt fascinerad och kunde ha suttit och tittat hur länge som helst.

10 år idag!

Idag firar vi 10-årsjubileum. Vi räknar från första dejten. Tänk vad tiden går! Och vilken tur att C ringde trots vissa tvivel. Jag var ju förstås övertygad om att han skulle ringa;-) Blev ekologisk kyckling och rotfrukter till middag. Och champagne! Gott och vad vi orkar med idag. Har varit en intensiv vecka minst sagt. Skönt med helg!

Vilken press!

Vilka underliga dagar det här har varit sen DN ringde i tisdags. Kunde nog inte tänka oss att det skulle bli så pass stort intresse när vi i måndags slutligen bestämde oss för att kontakta media. Men det känns bra! Förutom att jag är supertrött och har ont i huvudet eftersom det varit lite svårt att lägga sig i tid på kvällarna och min förkylning inte direkt blivit bättre av det...;-)

Man kan ju fråga sig vad vi har att vinna på att "gråta ut i pressen" som någon uttryckte det i en kommentar på DN;-)? Agera i stället typ. Nu tycker ju inte jag att vi gråtit ut direkt och såna kommentarer är ju också i minoritet och inget att bry sig om. Mest lite lustigt tycker jag. Vi vet ju att vi gjort allt vi kunnat. Vad vi vinner är ju ändå att Erik Olsson faktiskt har blivit tvungen att agera och kommentera åtminstone och kanske kan alla påtryckningar skynda på processen hos Fastighetsmäklarnämnden och/eller Tingsrätten så att vi får ersättning och kan lösa säljarens lån när vi får vår dom mot säljaren i Tingsrätten?

En rolig kommentar var också den här:

"Kan tillägga att jag lusläst båda artiklarna, hela bloggen samt samtliga kommentarer.
Först vill jag applådera Muda, en person som Erik Olsson sätter på pottkanten med 500.000 i röven. Utan att googla fram att killen jobbar med mediakommunikation... va trodde dom, att han skulle lägga sig ned och dö? (....)

Nonoob, 16:35, 15 oktober 2009. "

Lägga sig ner och dö, hehe, nej det vore inte min man det. Christian satt redan i somras och spånade om hur han ville att Erik Olsson skulle få negativ press och bli tvugna att ta sitt ansvar. All text till bloggen fanns i princip klar och bara att kopiera upp. (Och vi har ju jobbat mycket med brev, krav och stämningar på sistone. Gud var mycket tid och energi det tagit!) Sen är det ju att det blev förstasidesstoff på DN som gjort hela skillnaden. Känns som Erik Olssons varumärke är rätt kört. Nästan så jag tycker lite synd om Erik Olssons övriga anställda mäklare. Men bara nästan.

Idag var en fotograf från Mitt-i här och fotade mig och barnen. Kan kännas lite överflödigt med en artikel där också men de ville gärna och vi tyckte inte att det skadade heller. Hoppas jag inte ser allt för sliten ut på fotot de väljer bara..;-) Men fotot i dagens DN var bättre än i gårdagens i alla fall, på mig vill säga, Filippa såg ju en aning lustig ut men hon bryr sig ju inte som sin fåniga mamma;-)

Många kommentarer på jobbet idag av folk som undrar vad vi hamnat i för soppa och ger sitt stöd och hopp om att det ska ordna sig. Jag har ju levt med det här så länge nu och sen vi fick tid för huvudförhandling har det ändå känts hoppfullt eftersom vi nu har en nåbar tidpunkt då vi faktiskt kommer att kunna flytta in i lägenheten, vilket hela tiden varit vårt främsta mål. För andra är det ju helt nytt och upprörande och jag har nästan kunnat känna att, vadå, så farligt är det ju inte, vi har det bra här på Gärdet nu och är priviligerade med bra ekonomi, friska barn osv.

Men vår utvecklingschef på jobbet satte ändå ord på det när han sa att näst efter dödsfall eller sjukdom i familjen är byte av bostad något av det mest stressande man kan vara med om. Och så är det ju! Så även om jag försökt hantera det bra och ha perspektiv är det ju inte konstigt att det varit väldigt jobbigt tidvis. Speciellt när man haft hopp som sedan gång på gång slagits i kras. Och allt kommentarer och intresse nu visar ju vilken engagerande fråga det är med mäklare och boende i Stockholm. Blir spännande att se vad som kommer ut av allt det här.

"Titta dä"

Gustaf skrattade högt när han såg oss i tidningen i morse. Igen! Hade vi inte väntat oss men det finns ju ett stort intresse helt klart.

På DN's framsida

Bestämde oss för att gå till media till slut och det var tydligen rätt intressant! Blev en helt ok artikel, tycker jag, inte för snyftig men tyvärr lite sakfel i papperstidningen som dock är rättat på nätet om att vi kan få tillbaka handpenningen i huvudförhandlingen i november. Fåniga jag stör mig ju lite också på att min kofta hakat upp sig på bilden och att de självklart valde en av de få där jag inte såg glad ut.;-) Tyvärr är väl frågan om EO bryr sig och blir mer intresserade av att ersätta oss vilket ju är vad vi vill. Mäklarna som blev tillfrågade håller varandra om ryggen. Visst, det är brukligt att betala ut handpenning men de har definitivt skyldighet att kolla upp hur mycket pant som finns på en lägenhet så att lånen kan lösas.

Lycka

"Lycka är att leka och hoppa och springa" sa Filippa igår när vi tittade på TV och "Lycka är" kom på Bolibompa.

Lycka är att vara med min familj sa jag då och så är det ju verkligen. Så härligt att umgås med sina nära och kära. Förra helgen fick vi en stor dos familj först i Borlänge och sen med C's familj på söndagseftermiddagen då vi firade hans födelsedag. Jättemysigt verkligen.

I igår kom mamma, Marie och Dennis och barnen hit på eftermiddagen och vi gick först och fikade och sen till Tessinparken där M&D avvek för att ha en mysig kväll själva med middag och konsert. Barnen hade jättekul och gungade, klättrade och lekte. Sen gick vi hem och de fortsatte leka och ha kul, åt massor och somnade fint.

Filippa och Lovisa låg och pratade rätt länge i samma rum så Filippa fick hoppa in till Gustaf en stund men det var för konstigt så till slut somnade de i samma rum. Sen lyfte jag över Filippa till mig, hon ville det och det kändes skönt att ha alla nära så ingen annan blir väckt om de vaknar. Sen var det väl mindre kul för Filippa när Gustaf väckte henne halv sju i morse... Men det gick bra och hon har varit så glad idag även om tröttheten slog till rejält i eftermiddags.

Gosiga underbara barn och trevligt umgänge med familj och vänner. Det är lycka.

Fortsättning följer!

Det tar aldrig slut

Nu har lägenhetsstrulet tagit en ytterligare en vändning som vi inte hade med i beräkningen. Inte för att det spelar någon roll för oss egentligen men jag tycker det är synd att fler ska behöva drabbas av den här personen. Det tar verkligen aldrig slut känns det som och tar så himla mycket energi. Vad är det vi ska lära oss frågar jag mig?

Fick reda på av styrelsen nu i helgen att hon hyrt ut lägenheten i andra hand. Inte bara till en hyresgäst utan många. Känns overkligt bekant...! Christian misstänkte det när han fick reda på att hon hyrt ut den i fredags och ringde polisen och frågade om man kunde göra något men styrelsen och de som blivit lurade måste anmäla och det har de gjort nu också. Tror det var fyra stackare hittills som de visste om. Själv har hon tagit förskottshyran, skruvat bort namnskylten och stuckit. Tror styrelsen i alla fall. Så nu sitter hon väl i Ukraina och där kan hon gärna ruttna för min del men frågan är om hon verkligen har flytt landet. Hon gillar ju fängelser säger hon...

Spelar ingen roll om hon inte kommer på huvudförhandlingen, då går det väl bara fortare att få vår dom. Sen är det "bara" att lösa lånen och få allt avklarat också... J***a EO som satt oss i den här situationen. Den stämningen kommer ju tyvärr inte att få förtur...

Nej, fy vad ruttet det är. Måste tänka på något roligare innan sängdags. Vi har ju varandra och är friska. Well, förutom en jobbig förkylning just nu då men det är väldigt sällan ändå. Det är ju henne det är synd om egentligen. Vad är det för människa som beter sig så att man förlorar vårdnaden om sina barn och lever på bedrägerier och andra kriminella handlingar. Man kan ju inte vara särskilt lycklig då tror jag. Och hon ska inte få förstöra min lycka. Det är nog det jag ska lära mig, att fokusera ännu mer på det som gör en lycklig i livet.

Kusinbesök

Två småkusiner sover och två ska snart lägga sig. "Det här är en ganska liten lägenhet" konstaterar Lovisa. Och ja, svarar jag, men den funkar rätt bra ändå. Hannes sover i köket, "essen!" som han sa.. Marie och Dennis är på konsert och C är på landet (ja, jag vet att vissa inte tycker att jag ska säga så men det är ju så enkelt, alla vet vad man menar, och jämfört med Stockholm ÄR det ju landet..;-)) och dricker whiskey och spelar poker. Själv är jag dunderförkyld. Blä. Tur det finns treo och nässpray.

Cyklar fort

så gustaf skrattar högt där bakom. Underbart!

Vab i eftermiddag

Filippa hade feber igår kväll men idag är hon väldigt pigg. Inte sjuk allt faktiskt. Var med C på jobbet på förmiddagen och sen hämtade jag och F Gustaf när han vaknat. Hade varit skönt för Gustaf att vara hemma också men han är inte riktigt lika lätt att ha med sig (minst sagt, hehe...) och både jag och C har mycket på jobbet. Han hade sovit bra i alla fall och var en nyvaken, glad och söt liten kille när vi kom ca halv två.

Mysigt i parken i solen innan det hinner bli så fullt. Och F är riktigt bra på bandy! Kanske vore något för framtiden;-) Gustaf är den suddiga figuren i bakgrunden som leker med grinden.

Hemleverans!

Massa härlig ekomat kom just hem till oss. Lyx!

Gjorde en storhandling och beställde man för över 1500kr var frakten gratis. Men det skulle nog vara värt att betala lite för det också. Allt finns inte på Ekodirekt, Turkisk yougurt tex som Filippa storkonsumerar, så vi måste komplettera men väldigt smidigt var det i alla fall.

Grattis darling!

Så här glad är C på sin 35-årsdag efter god middag på la scudetto, nu i soffan framför roast på Berns.

Snor sparkcykel

Gustaf älskar sparkcyklar och försöker nästan varje dag sno med sig en från förskolan... Han var riktigt duktig och sparkade flera meter! Annars släpar han dem

Sydtysk specialitet

Gissa vad? Passade perfekt till älggryta.

Lördagsgodis

Gustaf sov under goda lunchen men fick chokladrussin till mellanmål. Väldigt gott. Myskille.

Fina naglar

Filippa och Lovisa får fina naglar, väldigt roligt. Inte sånt tråkigt ofärgat som jag har.. Men aldrig använder.

Rolig lastare

Hos kusinerna finns väldigt mycket roliga saker. Gustaf önskar sig nog också någon traktor eller två;-)

Datum för huvudförhandling klart!

Apropå muntliga förberedelsen igår så kändes det faktiskt riktigt bra. Ordföranden var en rätt ung tjej (i min ålder skulle jag tro, men det är väl rätt ungt väl?;-)) som förde det framåt på ett bra sätt och såg till att vi fick ett datum för huvudförhandling som oavsett om det blir en eller tre domare kommer att bli den 11 november. Känns jätteskönt. Målet har fått förtur och jag tycker verkligen de skött det på ett bra sätt från Tingsrättens sida. Spännande erfarenheter man får;-)

Lyxfällan = ångest

Det är inte första gången Lyxfällan börjar på TV och C stönar av ångest här i soffan bara av att se några minuter. Inte för att vi är i någon lyxfälla (det är iofs lite ångest och tragiskt hur folk i det där programmet är!) utan för att han tänker på sin skatt/sociala avgifter som borde ha betalats in i förskott för att undvika straffränta (konstiga regler muttrar han om här brevid) och alla kvitton som borde sorteras och skickas till arbetsgivaren i England. Jag får ingen ångest direkt men kan nog tyvärr inte skryta med att vara särskilt mycket mer ordningssam. Usch.

Vi betalar självklart alla räkningar, oftast i tid (ibland blir de liggande i någon hög...) men det finns inget system eller ordning i det hela. Och när man ser på Lyxfällan blir det så tydligt vilken okoll vi har på vår ekonomi... Som tur är funkar det bra ändå eftersom ingen av oss är någon storshoppare och rättar utgifterna efter inkomsterna rätt naturligt. Vi har gemensam ekonomi och det har aldrig varit något problem. Det spelar ingen roll vem som betalar en räkning, har någon slut sätter den andra bara in pengar. Skönt och lyxigt. Men ingen lyxfälla;-)