Rensning

Känns rätt långt till fotografering på torsdag... Mäklaren ventilerade faktiskt en viss oro när vi bestämde tidpunkt. "Ja, bara ni hinner plocka undan till dess då?".

Eventuellt började vi lite ambitiöst med rensning inuti skåpen. Det är ju faktiskt inget som syns på kort. Men det är bra också för då blir det plats att ösa in allt annat som inte får vara med på fotograferingen.

Hur tomt ska man ha det är frågan? I köket och badrummet tex. Kokböcker, slevar och fina vällingburkarna? Sophink och toaborste? Och får det vara kläder kvar i hallen eller ska det vara helt tomt? Svåra frågor vi brottas med minsann;-).

Första glassen - IKEA bjuder

På IKEA gör de allt för att försöka hålla barnen på gott humör! Gustaf har nog aldrig fått glass förut så nu fick han sin första (ekologiska) till efterrätt. Lite kallt och konstigt tyckte han och geggade mest runt med den.

Dora utforskaren på TV till efterrätten är ett bra koncept.

Fler än vi som tyckte det passade bra med ett IKEA-besök på söndagen. Det blev riktigt knökfullt ju längre dagen gick. Men vi hade egentligen inte så mycket vi skulle göra, ville mest få lite inspiration till nya köket och köpa lite småpynt, så vi tog det rätt lugnt. Så lugnt det nu går med en liten raketkille och en lite större pysseltjej. Filippa gillar småpennorna och köplistorna och går runt och skriver och grejar med dem mest hela tiden. Varvar med lite rutschbana och snurrstol vid tillfälle.

Blev lite blommor och vaser mm. Och servetter såklart;-). Känns som vi har en del att göra på stajlingfronten i vår lägenhet inför fotografering och visning framför allt. Mest bortplockning är det väl. Påbörjade lite rensning när vi kom hem i eftermiddag men gud så mycket det finns att göra. Christian gick just ner i källaren och tänkte ta ett första tag där så vi kan fylla på uppifrån...

Lördagsmiddag med thaismak

Recept på Phad thai från vår Thailandskokbok! Luktar väldigt gott.

Och det var väldigt gott också. Till det kokospanerad lax och kall sås med ingefära och lime. Vårrullar till förrätt. Efterrätten, chokladfondant med glass, var dock inte på thaitema vilket nog var lika bra. Känns inte som det är Thailands starka sida.

Filippa och Gustaf hade roligt med Toffe när vi vår på bebisbesök en sväng och sen kom Petra och Björn också. Lyckan var gjord! Mycket god och trevlig middag - om än något slafsig;-).

Hej Alfred

Sofia och Simon har fått en mycket söt och beskedlig liten bebis som vi träffade idag. Grattis grattis! Tack för mycket gott bubbel och ost. Och tack Toffe för barnvakten.

En sväng till parken

Notera målarskaftet i bakgrunden. Kände mig mycket förutseende som tog med till hemvägen då det lutar uppåt lite och orken brukar ta slut.

Jag vill ha en kaka

Har blivit en tradition med fika efter dansen. Mycket mysigt och prisvärt i Ansgarskyrkan. Tyvärr var Emilie sjuk så vi fick fika själva idag. Nu räcker det inte att dela en bulle utan Filippa vill ha kaka som de andra barnen får också. Svårt. Men jag är ju en sucker så... Hon köpte den helt själv!

Oj då..

..så här kan det gå när man har nackspärr och inte har så bra uppsikt... Vansinnigt roligt tyckte Gustaf som fixat små högar runt halva vardagsrummet. Borde ju veta vid det här laget att är det tyst och lugnt är det ofta för bra för att vara sant...;-) Har sällan varit så tacksam för städhjälp som idag.

Morgondans

Så söta! Svårt att fånga på bild bara.

Bort med halsont

Frågan är om det räcker med fyra?

Lär väl inte hjälpa mot nackspärren som inte förbättrats under dagen direkt. Någon som vet en bra naprapat med många tider en fredag i mars? Och barnpassning?

Kontraktskrivande klockan 21 en onsdag

Just nu är Christian och skriver kontrakt på en ny lägenhet. Den på Östermalmsgatan som vi tittade på för ett antal veckor sen och tyckte kändes bra och har lagt bud fram och tillbaka på som säljarna inte tyckt varit nog bra så de har visat den igen och igen. Borde känna mig jätteglad och upprymd och det kommer jag nog göra snart. Just nu är jag lite för trött (surprise!) och lite nervös nästan. Och så har jag ont i halsen både utifrån och innifrån. Typ nackspärr och halsont. Inte för att det har med saken att göra... I alla fall;

Vi höjde vårt bud 30 tsek idag och så hade säljarna till slut accepterat det när jag var på bio (riktigt myshärligt). Hade fått SMS när jag kollade telefonen och eftersom Christian åker till London tidigt i morgon bitti och kommer hem fredag kväll ville han ha det klart nu i kväll. Får bli lite firarbubbel på fredag tror jag! Om jag står på benen då... Nej men fy, vad negativ jag är. Det blir definitivt firande på fredag! Det kommer bli en jättebra lägenhet, det är jag övertygad om. Vi har hela renoveringsplanen klar - ta upp dörr, flytta kök och dörr, bygga garderob och altandörr mm. Ska bli skönt med ett till rum och 125 härliga kvm! Gud så lyxigt.

Och gud så typiskt att det första jag tänker på är om vi kommer få plats på någon bra förskola i närheten där både Filippa och Gustaf kommer att trivas? Christian funderar på rör. Jag är övertygad om att rören fixar sig och han är övertygad om att förskolan fixar sig. Så då blir det väl bra då. Hurra!

Lyxdepp

Igår kände jag mig lite deppig. Snö, trött, segt och ingenting kändes roligt. Tvärtom faktiskt, bara jobbigt. Satt på jobbet och knapprade fellista, riktigt rutinjobb som ingen gjort när jag varit borta. Mycket tid att tänka.

Först körde jag deppspåret. Oj vad lätt det är att tycka synd om sig själv och gräva ner sig i allt som inte är helt perfekt och bra. Grunden är ju att jag är så himla trött och då blir man lätt lite deppig och avtrubbad. Inget känns kul utan blä blä blä bara. Har man inte varit så trött under en längre period tror jag det är väldigt svårt att förstå. Jag är övertygad om att många depressioner, utmattningar osv beror på kronisk trötthet. Men herregud insåg jag ändå rätt fort. Det här leder ju ingen vart.

Bestämde mig för att ändra fokus på tankarna (som jag varit inne på förut - man kan faktiskt välja sina tankar och därmed hur man känner) och tänka på allt som faktiskt är bra och vilken lyxdepp det handlar om egentligen. Herregud, ta ansvar för sömnen och lägg dig supertidigt ikväll då. Börja meditera och kura Gustaf. Sluta deppa och börja handla. Alla är friska, jobbet är bra (men segt) och solen skiner ju faktiskt idag!

Japp, perspektiv och positivt tänkande är bra. Och att lägga sig klockan nio är ju också bra ibland;-).

Nu ska jag kolla på Brothers & Sisters. Jättelänge sen sist. Härligt, härligt. Dricka te och lägga mig sen. Christian är på någon jobbtillställning.

Lugn och ro i bilen

Hoppas det håller i sig hela vägen hem. Gustaf ligger back i sömn efter struliga nätter (eländiga sjukor har satt sina spår) och Filippa vaknade också tidigt. Och vi också. Svårt att somna om hos mormor och morfar när hon hade Lovisa där att leka med. En trött liten familj är det i bilen nu.

Uppdatering: En timme höll lugnet i sig, sen vaknade Gustaf och skrek av och till i en trekvart innan han slocknade igen. Filippa höll på att somna samtidigt som Gustaf, kollade DVD tio minuter men var nog för trött och herregud, bara somna sådär vore ju knasigt, sjöng och pratade en halvtimme och somnade sen kvart över sju ca ackompanjerad av nämnda små illtjut.

Jag vet att det är inte är synd om Gustaf när han får sova i bilen och skriker och jag borde bara ignorera det och inte bry mig men oj oj vad han frestar mitt tålamod som inte var vad det borde.

Kom hem kvart över åtta i alla fall och det gick ju fort ändå i snöslasket. Duktig Christian som körde hela vägen. Brukar bli så sövd av att åka bil men inte den här gången. Känns ändå som det var värt att åka på kvällen istället för på eftermiddagen. Även om eftermiddagen blev en aningens för gnällig från både stora och små i vår familj.

På Sunnanö

Hade det mysigt på Sunnanö på förmiddagen, grillade korv och åt våfflor, lekte och kollade in ladan som blir så fin. Tyvärr lite mycket snö nere vid vattnet och började snöa efter lunch. Inget riktigt vårväder direkt... Längtar! Men det var härligt att vara där ute ändå som alltid. Är så glad att vi har det.

Grattis mamma/mormor Ingrid!

Riktigt tårtkalas med god chokladmarängtårta, munk och bulle. På dinkel förstås så det är ju nästan nyttigt;-).

Bestämde oss lite spontant för att åka till Borlänge över helgen. Passade bra när Ingrid fyllde år och Kristoffer är tillbaka från sin långresa. Jätteroligt att ses allihop. Är inte så ofta.

Gick en promenad och kollade på fåren och klafsade i leran på eftermiddagen.

Sen badade tjejerna och Gustaf i stora badkaret medan Kristoffer lagade middag. Mycket uppskattat och gott. Skönt att kunna laga mat som smakar som man vill när man varit borta fem månader.

Gustaf fick hålla Hannes sällskap i badet efter maten.

Lovisa ville också sova över hos mormor och morfar så alla barnen fick lägga sig i diverse rum så att vi kunde äta middag i lugn och ro lite senare. Christian gjorde friterad feta till förrätt. Vad han kan, min man!

Våra små skruttar borde ta lite lärdom av sina kusiner och förstå hur skönt det är att gå och lägga sig efter en rolig och intensiv dag kan jag tycka. Kände själv att det hade varit skönt att krypa ner och lägga mig en sväng när jag var nere med Filippa. Så himla trött. Men det är ju väldigt trevligt att vara uppe och prata, äta och dricka lite vin också!

Dagens liten

Kolla fina blommor de fick i blomsteraffären. Välmatchat;-).

Utefika

Härligt väder för lite utflek och fika på gården. Fåglarna fick lite riskaka också. Generösa tjejer. (Får nog plocka upp det där från gården i morgon...)
Gustaf går riktigt bra ute nu. Cool kille i Filippas gamla jacka och skor. Lite svårt med kullerstenarna bara.

Här är en liten filmsnutt också. Försök bortse från min något klämkäcka röst...;-)

Snabbfika

Med Helena och vaken Alexander för första gången. Titta vilka blåa ögon!

Träffade en annan söt liten plutt (och mamma Sofia, grattis grattis!) innan, Alfred två veckor, men han sov. Många killar!

Ny dag, nya möjligheter - förskolepedagog?

Glömmer helst gårdagen, värdelös dag men idag är ju en ny dag som bara kan bli bättre! Har ju sagt att jag inte blir kräksjuk och det stämmer. Min kropp kämpar emot med näbbar och klor med feber och gravid-i-sjättemånaden-mage (bara skengravid alltså;-)). Men nu mår jag bra igen, om än lite trött.

Är hemma idag och det känns så bra när Filippa inte säger att hon inte vill gå till förskolan utan tvärtom ser fram emot att leka med de andra. Hon brukar ju alltid ha kul när hon väl är där men kan vara lite ledsen vid lämning. Igår hade de lekt en lek där hon och Rebecca och Jennifer blev jagade och bundna av en lite äldre tjej, Manda-Linnea (!), och den skulle de fortsätta med (på mitt förslag). Först skulle Manda-Linnea bara skjutsa sin lillebror (som jag såg var lite ledsen när vi kom) på cykel en stund. Blev riktigt rörd vad gulligt det var och tänker på att Filippa säkert kommer vara så gullig mot Gustaf när han börjar på förskolan.

Något jag tycker är väldigt konstigt är när förskolepersonalen ibland frågar en liten treåring eller ännu mindre vad de vill göra? Om de står ute och är lite kalla, trötta och allmänt småledsna är det väl lite mycket begärt att de själva ska komma på vad de vill leka!? Två eller tre alternativ, gärna något lite extra kul vore på sin plats tycker jag. Tex jagas och binda fast då, eller koja som de gjorde för någon vecka sen när Filippa var ledsen och jag fick syn på några filtar de brukade använda till just det. Då var det ju så kul med koja att hon glatt skuttade iväg.

Hm, kanske är det förskolepedagog jag borde vara?

Grönt eller rött?

Viktiga val på jobbet. Kan det bli för mycket grönt te? Två koppar redan idag. Och en kaffe. Tror uppgiften jag har framför mig kräver lite grönt te trots allt.

Satsa på kärleken - inte fasaden

Satsa på kärleken - inte fasaden var rubriken i DN i söndags på en intervju med författarna och debattörerna Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe som skrivit boken "Skriet från kärnfamiljen".

Jag hoppas och tror att vi faktiskt gör det. Vi har förvisso ett renoverat hem men vi har inte gjort mycket sen vi flyttade in och allt blev klart. Vi försöker ha mycket tid för varandra och familjen men visst kan jag ibland känna att det är lätt att kärleken till varandra kommer i skymundan för barnen. De tar rätt mycket uppmärksamhet och energi. Fick mig en tankeställare när Filippa i helgen frågade om jag och Christian inte skulle kramas... Vad fick hon det ifrån? Vi kramas väl! Det gör vi faktiskt. Just i söndags var det lite segt efter magsjukenatt och morgon dock.

Jag känner mig träffad av författarnas beskrivning av mammaskulden som ingen annan än jag själv lägger på mig. Definitivt inte Christian. Eller så är det faktiskt samhället som gör det indirekt? När vi som idag har haft barnflicka och kommer hem strax efter fem naggar lite dåligt samvete fast jag vet att de haft det jättebra.

Alla tidningar, reklam och reportage om fina hem, framgångrika människor och snygga kläder skapar behov som ju egentligen inte är så viktiga. Skulle vilja ha nya soffor, kuddar, matta mm men är samtidigt nöjd som det är och ser faktiskt en poäng i att inte konsumera i överflöd också.

Jag försöker stå emot och jobbar på att slappna av med städning etc men det är inte helt lätt. Jag trivs bättre när det är hyfsad ordning och reda omkring mig helt enkelt. I fråga om det är vi rätt klassiska. Christian ser inte oredan jag ser men i flera andra fall tycker jag inte vi är helt klassiska. Vi tar lika mycket ansvar för barnen och Christian är den som tycker det är roligast att laga mat och har högst ambitionsnivå vad gäller middagar när vi har gäster och i övrigt också. Big-Pack till efterrätt som de föreslår i boken är inte aktuellt;-). Men det handlar ju egentligen inte om att försöka upprätthålla någon fasad utan om ett genuint intresse. Han är också minst lika aktiv, om inte mer, i kontakter med släkt och vänner.

Nu är ju vi rätt priviligerade också med bra ekonomi, fria jobb, bor kvar i stan nära jobb och förskola vilket underlättar i vardagen. Men det underlättar också att vi faktiskt varit två om att prioritera på det sättet vi gjort, varit hemma länge båda och strävar mot ett jämställt förhållande. Det är jag väldigt tacksam och glad för. Även om vi absolut har en bit kvar. Inte minst jag i mina förväntningar på mig själv och hur jag tycker att det ska vara med barnen, hemmet osv.

Alltså det finns ju hur mycket intressant som helst att läsa på "Skriet från kärnfamiljen"-bloggen och i artiklar och bloggar de länkar till (tack Helena som gjorde mig uppmärksam på deras blogg från början!). Jag har läst ett tag nu och vill kommentera och diskutera en massa men börjar lite smått så här. Nu har jag beställt boken i alla fall så jag återkommer nog i ämnet.

Inte bebis längre

Vår lilla bebis är ju ingen bebis längre men han kommer nog vara det för mig ett bra tag till. Han är så himla mysig och gullig och gör så mycket söta saker hela tiden.

Ska försöka komma ihåg några (och ja, jag tycker nästan allt Gustaf gör och lär sig är sött;-)):

- Han dansar, snurrar runt runt om någon sjunger eller musik spelar. Ser superglad ut.
- Han är så generös och ger oss saker, böcker eller matbitar tex. Både på eget initiativ och om vi ber honom. Om jag ber om nappen och han är glad så får man den med ett stort leende. Hittar han mina glasögon någonstans blir han också lycklig och ger dem till mig. Han vet faktiskt att de är mina och att han inte får leka med dem.
- Han försöker sätta på sig skor.
- Han gillar att hälla vatten från kranen i små koppar när han badar.
- Han klappar mig på magen och skrattar högt. Klappar fint mer och mer. Men man får passa upp för ibland kommer det lite hårdare tag...
- Sätter glas och flaskor riktigt försiktigt på bordet för där ska de ju vara.
- Gillar att leka med stenar och annat smått som man kan lägga i kastruller eller andra byttor (leksaks eller plast från burklådan) och lägga på locken och plocka fram och tillbaka med.
- Gillar att klättra upp och ner på stolar, speciellt tripp trapp-stolen.

- Så härligt överhuvudtaget att han går så bra nu.

Filippa var ju lite tidigare med det mesta men det är svårt att komma ihåg exakt vad hon kunde när för vi har skrivit upp rätt lite.
- Hon pratade mer vet jag. När vi var i Thailand var hon drygt ett och sa mamma, pappa, ej, ej, ej (hej) och bye, bye och oj, oj. Gustaf pratar ju också mycket men inget man förstår;-).
Såhär har C skrivit om Filippa när hon var knappt ett år:
- "Hon är helt underbar vår lilla tjej. Fattar mycket av det vi säger. Om hon tex hamrar med sin lilla trähammare på parketten kan vi säga: "På mattan får man hamra"".
- Hon gillade gosedjur redan vid ca nio månader och det har hållt i sig. Bar nästan alltid omkring på något. Docka också. Gustaf är rätt ointresserad men får låna Filippas nalle ibland och förstår ju att det är en ynnest;-).
- Gillade att gå runt och bära på saker, hink, väska etc. Det intresset kan säkert komma senare för G.
- Körde runt sulkyvagnen och lära-gå-vagnen (siktade på oss och skrattade högt!:-)). Gustaf har börjat upptäcka sulkyn men kör inte runt med den än.
- Gillade småfigurer, tex djur och gubbar. Inte så spännande tycker Gustaf. Om inte Filippa leker med något eller det står högst upp på hennes hylla förstås;-)

I natt sov Gustaf hela natten också, kors i taket. Kommer ihåg att vi tyckte Filippa sov oroligt när vi var i Thailand och sov i samma rum också men hemma var det inga problem så många av uppvaken beror nog mycket på att man hör allt.

Det blir bara bättre och bättre helt enkelt och jag är så tacksam för mina små älsklingar.

Lättare t-baneläsning

Har läst ut Kunzelmanboken nu. Skönt för den var så tung att bära på. Nu ett reaköp med andligt budskap. Lite lättviktig än så länge men bra att påminna sig om viktiga sanningar här i livet.

Ekodirekt

När vi börjar jobba igen båda två ska jag testa Ekodirekt. Verkar ju jättebra! Inte alls särskilt dyr frakt om man handlar lite mer och bara ekologiska varor som jag försöker köpa i alla fall. Rätt stort utbud också.

Just nu handlar vi nästan all mat på vår lilla Coop några kvarter ner på Odengatan. Säkert dyrare än om man åkte till någon stormarknad men å andra sidan slipper man resekostnader. Och Coop är bra på ekologiska produkter. I veckan fick jag för mig att handla på Hemköp vid Centralen på väg hem. Dålig idé. Fullt med folk, inte alls samma ekologiska urval och så hittade jag inte. Väldigt ineffektivt och minst lika dyrt såklart.

Nu handlar Christian för det mesta och han har också insett fördelarna med att småhandla med vagnen när man är hemma och är föräldraledig. Både Gustaf och Filippa tycker oftast det är rätt ok att vara med och handla så då blir det en riktigt bra aktivitet så här på vintern. Men sen, då blir det hemkört.

När prinsessan är borta kommer prinsen fram

Gustaf visar ännu inga tecken på att intressera sig för tex bilar (vi har faktiskt några) men som tur är finns det ju mycket annat kul att leka med här hemma.


Ibland är det rätt skönt att få botanisera ostört bland allt roligt. Filippa hade en riktig aktivitetsdag igår med pyttedansen först och sen bio med Christian.

Den här bilen fick Filippa i julklapp när hon var lika gammal som Gustaf. Har varit väldigt rolig. Nu är batteriet slut så den spelar och rullar inte själv. Inte lika kul.

Men min nattygsbordslåda med halsband mm slår ändå högre. Den kan både Filippa och Gustaf roa sig med långa stunder fortfarande.

Hjälpredor

Notera stolarna i förra inlägget. Ny klädsel äntligen! Var verkligen groteskt äckliga och smutsiga. Jag började med en stol förrförra veckan och nu har Christian gjort klart alla andra, sista igår. Med god hjälp förstås.

Jag gjorde köttfärssås med morot och lök och hade lika bra hjälp.

Så här mysigt hade vi sen

Pärlor är härligt att plocka med.

Sen gick det så här. Inte så oväntat när ett ettåring får leka med en pärlburk kanske. Filippa visar hur man plockar upp. Mycket duktiga.

Mindre mysig morgon

Tyckte jag var trött när jag vaknade vid sex efter trevlig middag igår. Gustaf pep lite men sov vidare till halv sju. Gick upp för att ge välling och tänkte att han kanske skulle somna om. Visade sig att vi sovit betydligt bättre än resten av familjen. Magsjuka igen för stackars Filippa. Jag har ont! Klagade hon. Och ynkliga små aj, aj, aj hela morgonen. Efter två besök på toaletten (framsteg jämfört med i sängen!) lättade det lite men aj, aj, aj-kvidandet fortsatte där hon låg kved i soffan. Orkade inte ens kolla TV. Gustaf ville gärna vara med i soffan och kolla hur det var vilket var mindre populärt...

Nu är det bättre i alla fall och hon sitter och ritar. Lilla älsklingen.

Det går ju förstås att kolla in nya utemöbler även utan pengar. Riktigt trevligt hade vi när jag väl accepterat faktum. Filippa gillade gungstolen mycket och Gustaf var allmänt glad och nöjd över så mycket roliga möbler i lagom höjd att klättra runt bland.

Värdelöst..

..att vara på Ikea utan plånbok... Några mynt räckte till varsin korv i alla fall.

Resenostalgi

Min bror Kristoffer har varit ute och rest i fem månader i Asien nu och nästa vecka kommer han hem. Eller ja, första månaderna var han i Peking och pluggade kinesiska och sista månaderna har han varit i Hong kong, Shanghai, Thailand, Malaysia, Singapore, Indonesien och nu slutligen Laos. Jättekul att läsa i resedagboken om hur han har det. Det är ju inte för inte jag blir lite nostalgisk.

Det är sju år sen jag och Christian var ute och reste i Asien nu. "Bara" tre månader i Vietnam, Laos, Thailand och södra Indien, men ändå. Lite kan jag nog förstå hur det är och relatera. Till obekväma minibussar, livsfarliga flodfärder, sunkiga backpackerställen, alla roliga intressanta människor och hur man känner sig lite smått lurad hela tiden men att det ändå är så himla kul.

Jag är glad att vi gjorde den resan då men är verkligen inte så sugen på att resa med den budgeten eller komfortnivån igen. Egentligen hade vi ju haft råd att lägga lite mer pengar på boende och resor än vi gjorde (tex ta en taxi upp i Indiska bergen istället för att sitta och trängas på en stenhård bänk i 9 timmar med massa små indier på en livsfarlig buss...;_)) men på något sätt ville man resa som en inhemsk och blev också påverkad av alla andra back packers som tyckte att det låg prestige i att hitta så billigt boende som möjligt. Att det sen var galna tuppar som gol från kl 3 utanför fönstret, stora hål i myggnätet och allmänt sunkigt och äckligt var det ingen som brydde sig så värst mycket om. Lite banana pankakes, billig öl, några vattenfall och tempel som alibi och lyckan var gjord;-).

Och det var ju fantastiskt! Vilka upplevelser man fick. Låter klyschigt men det är verkligen minnen för livet. Blir riktigt glad när jag tänker på det. Så mycket minnen som ploppar upp som jag skulle kunna skriva en roman om tror jag men det är väl inte direkt superintressant så här sju år senare så jag nöjer mig med det här nostalgiinlägget. Så länge;-) Får påminna mig om att inte komma med för mycket egna minnen när jag träffar Kristoffer sen också. Det är ju faktiskt han som varit ute och rest nu. Men liiite kanske jag kan få älta och vara nostalgisk då också...?

Syskonkärlek

Titta vad fint de samsas på Filippas tripp trapp stol! Blir helt varm och glad när jag ses dem (äter gustafskorv, väldigt gott). Men kanske börjar det bli dags att köpa en till stol.